Var på en Baskurs i Karlstad i helgen. Så nu har man lite mera kött på benen som instruktör.

Kursledaren pratade om kroppens alla muskler vilka som arbetar och så.

Gjorde musik analyser, och en hel del annat nyttigt.

Bodde på Hotel så de var inte helt fel:)

Men en bra och rolig kurs.

Jag kan bara berätta vad jag har varit med om. Dom singnaler man ska vara uppmärksam på, en själv och människor i sin omgvning.

En ätstörning kommer oftast i från en längre depression. Eller tex. media och olika tidningar.
En depression kan vem som helst få. Att få en depressinon behöver absolut inte leda till en ätstörning men i mitt fall gjorde den det. En depressinon kan man ganska lätt få i tonåren, då det händer mycket.  

Det man bör vara uppmärksam på är ju förstår om personen i fråga verkar ha en depression.

 Då kan man parata med personen eller om det inte går försöka skaffa annan hjälp utav tex. kuratorn på skolan.

Men pressa inte personen utan ha läget under kontroll och låt han eller hon komma till dig.

Om det har hunnit utvecklas till en ätstörning då. Ja vad gör man ?
Men all sannolikhet mår hon inte bra, nått har hänt.

En person med en ätstörning äter ju förstås för lite och tränar för mycket.

Man kan inte tvinga en person att sluta träna eller börja äta det funkar inte. Det man kan göra är att prata, fråga hur hon mår? fråga vad som är fel?,får du inge svar, tjata inte.  Om man kan parata med personen så kanske man kan kompromissa om att hon inte ska träna mera än tex. varannan dag och att om hon tränar så måste hon äta efteråt.

Känner man att man inte klarar det själv eller att personen inte lyssnar, eller inte vill MÅSTE man se till att få hjälp. tex. ( Ungdomsmottagingen)

Vi säger att hon väger ca 55 kg är 1.60 lång. Går hon ner till ca 45 kg. Blir hon väldigt smal.
Det var vad jag gjorde. Min mamma och pappa fick hjälv utav ungdomsmottagningen. Men det var jag som sen inte ville ha hjälp men det är en annan sak, det kan ni läsa om i Ätstöring, Hemska sjukdom.

Grejen var den att dom inte tog min ätstörning på allvar. Hon tyckte att om man inte vägde under 43 kg så var det ingen fara. Hon visste då inte ens hälften av vad jag gjorde. Dessutom satt min mamma med och då ville man ju inte säga allt, så tänk på de om ni ska vara med eller inte på alla möten.
Det jag vill komma fram till är att om ni inte är nöjda med hjälpen så får ni inte ge er sök vidare.

Nu blev jag ju bra på egen hand. Men om jag hade varit en person som inte blev det så skulle dom satt in mera hjälp på en gång tycker jag.

Som sagt hon tyckte inte det var någon fara med mig. Men det kostar ALLA mindre om dom sätter in hjälpen på en gång. Varför ska man vänta tills personen väger 35 kg. Då det tar tid att bli bra + att man kanske måste bo på något form av hem.

Komentera gärna hör av er om ni vill.

Mamma jag saknar dig när jag går och lägger mig.
Mamma jag saknar dig när jag vaknar.
Mamma jag saknar dig.

Saknaden efter en mamma som har gått bort är svår.

En mamma som efterlämnade sig tre barn som nu inte har någon mamma.

Mamma: var våran mamma, pappas sambo, mormors dotter, morfars dotter, Evas sysster, en bra kompis till sina kompisar.
En person som många älskar och saknar.

Jag börjar förstå det nu hon kommer inte att komma tillbaka.
Men jag längtar efter den dagen då jag kommer att får träffa henne igen.