För ca fem år sedan så piercade jag örat. Det var det sista hålet jag skulle ta i örat sen var jag klar. Och nog blev det de sista alltid.
Efter ett par dagar började det göra skit ont men jag var ju van vid att få inflamationer efter jag tagit hål i öronen så ja var van.
Familjen skulle på semester till öland så jag försökte vara som vanligt. Men varje steg jag tog så dunkade det hemskt mycket i örat.
Jag låg mest på sängen för att jämna ut trycket.
Jag tvingade mig själv att ta ut smycket och trodde förstås att nu blir det bra så får jag göra om hålet sen.
Men det blev värre. Åkte in till sjukan och läkaren tog ett prov, gav mig ett penselin och sa att om odlingen visar nått annat så hör jag av mig, men han hörde inte av sig.
Vi åkte hem och det blev inte bättre så vi åkte in akut till Gävle sjukhus. Sköterskan sa att skynda upp till öron så det gjorde vi.
Där gav dom mig en bedövingsspruta i örat, aj och så skar dom i örat.
Sen sa hon att du blir kvar här på sjukhuset i natt.
Jag tänkte ligga på sjukhus för att ha tagit hål i örat.

Fortsättning följer...

Ni får gära kommentera allt jag skriver.

Ha de och pierca inte er med pistol.